V30, 10 veckor kvar!!!

Är inne i vecka 30 och känner mig fruktansvärt otymplig. Hut ska jag då inte känna mig framöver!?

Har kollat på magbilder på andra kvinnor i samma vecka och deras magar ser så otroligt fasta och stinna ut. Min är ju hård men är lite mjuk undertill. Ser lite ut som jag har hängbuk, för att den känns så tung redan. 😕

Är lite orolig att jag gått upp för mkt o det är 10 veckor kvar. 87.4 kg stod vågen på idag. 17 kilo från start och 23 kg från min matchvikt. 

Har börjat få ont i ryggen. Man spänner ju den för att balansera tyngden och det börjar kännas på. 

Sen känner ju hela jag att min vikt börjar bli tung att bära på. Inte lätt att snart väga 90 panner...

Skuggbilder är vackra. Denna tog jag häromdagen. Något som liknar en viss present till en viss person ;)

Ja, bullar = bullmamma. En sådan kommer jag nog att bli;) kommer förmodligen bli väldigt lik min egen mamma. Både i sätt och uppfostran. Men det ser jag bara som något bra. Jag tycker jag hade en bra uppfostran. 

Det här med att "boa" i för bebisens nedkomst har börjat smyga sig på. Tyvärr så räcker inte riktigt pengarna till att göra allt jag vill. Så vi får använda fantasin och ta det pö om pö.

Fyra veckor kvar att jobba. Guuuud så skönt det ska bli! Kommer ju jobba hemifrån och se till så att det ramlar in lite cash under oktober men jag ska faktiskt sätta mig i första hand och vila och ta det lugnt så mycket jag bara kan. Första veckan i oktober åker jag hem till Sundsvall en vecka och då blir det inte många knop. 

10 veckor kvar som sagt, det är inte lång tid. Jag börjar längta nu, riktigt mycket ska jag erkänna 😍

V 29...

Denna helg känner jag att det har hänt något med storleken på magen. Jag kan knappt böja mig ner och jag andas högt och ansträngt. Magen ser verkligen ut som en stor vattenmelon. Herre Gud vart ska detta sluta??

Veckan som gått har det inte hänt nåt speciellt. Jag har börjat äta järntabletterna och det känns i magen. Ingen hit med andra ord. 

På torsdag ska jag nog gå på en mammaträff. Skulle kännas bra o träffa likasinniga. 

Min kära svärmor håller på att virka en bebisfilt i ull. Jag fick välja garn o färg nu när vi var i Hallsberg i helgen. Eftersom vår vagn är gul så kommer detta bli såå fin i den! 

Hon har även virkat denna söta nalle. Bebisens första nalle! Tack Eva:)

Bebisen sparkar hejvillt nu. Idag fick jag en rejäl spark på sidan av magen. Gjorde nästan lite ont. Hoppade till när jag satt och sydde 😉

Nu ska jag nana kudde.

Sov gott! 

V28

28:e veckan. Bebis ska tydligen vara 35cm lång, och väga lite över 1 kg. Själv tycker jag att jag har sett likadan ut i tre veckor nu. Men förmodligen så blir man väl lite hemmablind ;)

Denna veckan har jag mått bra. Ingen irritation, inte många tårar men däremot mängder av lust till närhet. ;) 

Ryggen börjar ge sig till känna. Känner hur jag böjer mig bakåt för att magen börjar bli tyngre. Vilket gör att jag spänner ryggen och på så vis får ont i den. Sedan blir jag väldigt fort trött i armar och handleder av någon anledning. Bara nu när jag sitter och skriver så får jag nästan kramp, som att jag suttit och skrivit jätte mycket. 

Hm, märkligt...

Vila är något jag måste göra ofta numera. Jag blir trött väldoft ofta och får lägga mig för att vila. Tur att jag ändå har ett jobb som gör att jag ibland kan jobba hemifrån. Men även där känner jag att jag inte orkar att stå längre perioder och att sitta och sy börjar bli lite påtagligt då jag spänner mig. Får se hur länge jag orkar. 

Nu ska jag apropå jobb, korta lite kavajärmar;) 

Hej!

Rolig jämförelse..

På Den första bilden tyckte jag att jag hade fått "stor" mage. Tyckte linnet föll så fint över min lilla bulle. 

Idag satte jag på mig linneg igen, och ja... Mycket har hänt sedan dess. Den går knappt att knäppa, brösten har blivit dubbelt så stora, JAG har blivit mycket större och magen är mycket mycket mer synlig nu 😊😊

Idag har ryggen gett sig till känna lite mer. Har i vanliga fall problem mer värk i korsryggen, det är liksom vardagsmat. Men under graviditeten så är det helt bortblåst. Men idag har jag känt av det igen. Får se hur länge man klarar sig från foglossning. Går ju snart in i 7:e månaden och då kan ju krämporna komma mer o mer har jag hört. 

Nu ska jag äta middag!

Inbokad resa och en märklig känsla..

Nu har jag bokat en resa upp till Sundsvall första veckan i oktober. En hel vecka ska jag vara där uppe. Kommer att vara i v34 då så jag hoppas verkligen att bebben håller sig kvar så det inte blir någon förlossning där uppe utan Christian! Hemska tanke. 

Men det tror jag väl ändå inte. 

Nä jag ska åka upp och bara ta det lugnt hemma med mina föräldrar. Träffa några vänner, mysa med mormor o farmor, träffa syster med familj. Skönt och lugnt ska det bli och jag ser verkligen fram emot denna resa. 

Som alltid när jag reser dit själv så kommer jag sakna min älskling o att han inte är med. Men han måste ju jobba så där har vi inget val. 

En ny känsla o en tanke har etsats sig fast i mitt huvud nu under sommaren. Vet inte om det har med hormonerna att göra eller om det bara är för att det har varit en varm sommar där alla varit bortresta. 

Men jag har den här känslan av ensamhet. Jag har en heldel vänner men ju äldre en blir så blir det också glesare mellan tillfällena man träffas. Vi börjar få egna familjer, vissa blir singlar på nytt och lever ut sitt liv igen. Vi jobbar, gör våra vardagsärenden, äter och sover. Tiden räcker inte till längre som den gjorde när man var yngre. Det gör mig att jag t.o.m i denna storstad som Göteborg känner mig ensam ibland. Om det är bristen på tid för att träffa sina vänner vet jag inte. Men något jag vet är att ju äldre jag blir så saknar jag mina närmaste mer o mer.

Flyttade ifrån Sundsvall 2002 och det val jag gjorde då kändes helt rätt. Hade aldrig trivts att bo där och inte fått den utveckling och erfarenhet som jag fått under dessa 12 år av att bo här nere (med omnejd). Men jag är inte purung längre. Nu ska jag äntligen bilda min egna lilla familj. Jag ska få ett eget barn. En liten person som kommer att ge mig mer kärlek än jag någonsin trodde var möjligt att få. Min man ger mig oändligt mycket kärlek varje dag, men de som har barn säger att den kärleken är oändlig. Så när den dagen är här, så kanske jag/vi känner att storstaden gjort sitt. Men det är inget som är skrivet i sten men tanken finns där, för första gången på 12 år...

V 27... Med många tankar..

Då var det söndag igen och "vi" går in i ny vecka. Vågen står på 84.7 kg, EXAKT lika mkt som min man! Åh My god! 

Jag känner mig väldigt tung och jag har sagt det, jag ger mig banne på att vågen når 95kg innan detta är slut. Det är 25 kg från denna graviditets start men 31 kg från min matchvikt. Gissa om jag ska ner dessa kg innan jag är "hemma" igen 😜

Lägesrapporten denna vecka är inte så förändrad. Har varit på ett mer "taggigt" humör denna veckan. Men det brast igår morse då jag låg och hulkande i sängen och fram kröp det att jag ÄR väldigt rädd för vad som komma skall. Förlossningen först och främst. Kommer jag palla smärtan? Hur kommer det fortlöpa? När kommer jag känna första värkarna? Kommer jag brista? Eller kommer det gå som en dans? Många tankar nu om ALLT verkligen. Tankar om mammalivet. Om ekonomin. Om vår relation, jag och Christian. Ja inte för att jag oroar mig för den, men vi är ju inte ensamma då längre. Vi kan inte längre bara göra så som VI vill. 

Igår var en sådan dag som fylldes med många tårar. Jag blir rädd emellanåt över denna stora förändring som kommer att ske. Men samtidigt så känner jag mig mer redo än någonsin. Om jag får en flicka så det första jag kommer att köpa är anktrosor. Ni vet sådana där med volanger bak på rumpan. Sååå söta! 

Idag firar vi ett årig bröllopsdag. Tänk ett år har redan gått sedan vi sa ja till varandra. Den bästa mannen i världen fick jag! Den man som ska bli pappa till vårat barn. Kommer att bli en fantastisk sådan. Längtar till jag får se han hålla om vårat barn för första gången. Det är ett ögonblick jag ser fram emot. Christian som har längtat efter barn såå länge. 

Vi firar denna dag med att äta massa sushi på superrullband på Kungsgatan, rekommenderas! 

Nu ska jag titta på den svenska klassikern "Jag är med barn" från 1979. 

Barnmorskemöte 5/8

Idag var det dags för en koll hos barnmorskan. Allt såg finfint ut. Följde kurvan precis, socker och järn såg bra ut och lilla hjärtat slog 140 hjärtslag i min. 

Min barnmorska Paulina gav mig ett svar på min 14kg uppgång. "Jag tycker det har hänt en del sen vi såga sist, och för mig ser det ut som att mkt av det är vätska". Tack Paulina!

"Kissa mkt efter förlossningen så säger det bara swish!"

Så då behöver jag inte ojja mig över att jag har gottat mig för mkt 😉

Den 1 sep. ska jag dit igen. 

Spännande!

V26 och mycket tankar..

Veckorna går och från och med idag känner jag att magen börjar stiga uppåt. I morse hann jag bara äta lite havregryn med mjölk o en halv smörgås så blev jag propp mätt. Kändes som jag hade maten i halsen. Börjar bli jobbigare att bara sitta. Magen trycker liksom upp mot bysten. 

Vårat lilla hjärta (som vi nu döpt den till) lever verkligen om där inne nu. Ca 30 cm från fot till huvud o den ska väga ca 800-900g. Den sparkar hejvilt till och från och ibland är det toklugnt, så då sover den förmodligen. 

I morse kräktes jag. Inte gjort på hela semestern. Vet inte om det är lite jobbångest, eftersom jag börjar jobba i morgon. Inte ångest över att jobba utan för att komma tillbaka till heta lokalen. Usch! Tur att det bara är 8 veckor kvar, sen blir jag mammaledig😊

Hormonerna är verkligen påtagliga. Gråter för ingenting. Är såå otroligt känslig. Det är väldigt mycket som händer med mig. Är ju inte mig lik som jag brukar vara. Börjar få mammainstikter. Igår sa jag till christian "Nu längtar jag faktiskt". Har inte känt det innan, men nu börjar jag känna i hela kroppen att jag längtar till att få bli mamma. 

Det är mycket nya tankar och känslor som har kommit upp. Om det bara är hormoner kan jag inte säga. Det kan vara äkta känslor oxå. Men att jag någonsin skulle kunna tänka mig att flytta tillbaka till mina rötter, trodde jag ju aldrig. Inget som skulle ske nu, än eller snart. Men tanken finns där, och som man säger. "Man ska aldrig säga aldrig";) 

Vagninköp och lite annat...

I tisdags var vi på storken i Linne och kollade barnvagnar. Jag började känna mig lite stressad över att vi inte ens börjat småkika på vagnar. Men nu lade vi denna dg till att kolla upp lite olika. 

PLADASK! Vi föll för denna fina senapsgula Emmaljunga rätt omgående. Lite mer traditionell, rejäl, svängbara framdäck, gul!, och justerbart handtag. 

Kanon! 

Som sittdel så blev det denna färg då den gula var slut. Detta var de sista ex vilket gjorde att säljaren gav oss en mkt bra rabatt. 6200:- blev slutpriset för dessa tre delar inkl chassi. 

Så nu bli det till att sy ett madrassöverdrag, täcke, kudde o kanske  en åkpåse😊

Dessa söta virkade filurer fick jag av min fina vän Calin i Linköping. Så nu hänger de där och pryder vagnen så fint. 

Var på loppis i onsdags och hittade detta trägym för endast en 20:a!

Mycket fint tycker vi😊

I morgon går jag in i v 26. Rund som en boll är magen nu, är sååå nyfiken på vad det kan vara där inne. 

Vad tror ni?