Nu njuter paret Arezelius. Njuter av att ha landat med sin lilla familj på Sottern i Dampudden. Elden sprakar gott från den öppna spisen, karlavagnen hörs dovt från radion, lilleman sussar skönt i sin säng och föräldrarna sitter och avnjuter något gott i glasen. Detta är banne mig livet! Är det så här det känns att bo utan en granne inpå.. När jag blickar ut genom fönstret och ner mot sjön så ligger den helt spegelblank och tyst i kvällsmörkret.
Det är så vackert att jag knappt kan förstå vilken ynnest vi har som får denna möjlighet att få bo här tills vårat hus är färdig byggt. Lycka helt enkelt!
Det sista lasset gick som sagt idag upp hit. Mycket saker som skulle in på våra 55m2, men inget som oroar mig att inte få plats. No no, i morgon blir det full fart här hemma. Då ska det fixas och packas upp. Milton ska få hjälpa till:)
Pappan ska åka med svärfar till Katrineholm för att kika på en bil till honom. En mindre skåpbil för att ha under bygget och för att ta sig till jobbet. Det är ju det som är skillnaden från att bo i storstan. Här är man ju bilburen och åker sällan kollektivt. Så vi får se om det blir någon extra bil i morgon.
Måste erkänna en sak. Men jag tycker dessa öppna slätter är väldigt vackra och lite som balsam för själen. På ett sätt så känns Göteborg väldigt nära, men på ett annat sätt så blir det väldigt mycket distans till det vi hade där nere. Det är ju trots allt en väldigt stor kontrast. Men, dit jag har kommit nu i livet så känns detta mer naturligt för mig än något annat.
Idag har Milton varit hos två barnvakter. Christian och jag känner oss redan väldigt bortskämda;)
Första var han med farmor på fm. Under tiden var jag och C uppe i stugan och storstädade och röjde. Sedan for vi hem till Eva som hade lagat lunch. Vi åt, packade släpet, tog med Milton och for till Pålsboda (som ligger 7 km drygt från Dampudden). Där bor ju C:S farmor Anita och farfar Ove. Där var Milla och Carro och hälsade på. Vi släppte av lilleman, tog en kaffe och drog upp till stugan för att kunna bära in allt i lugn och ro.
Vilken skillnad!
Kunna göra allt utan att hela tiden kasta ett "getöga" stup i kvarten. Fantastiskt!!
När jag kom tillbaka strax innan 19.00 så möttes jag av en pratglad Milton som ville visa mamma massor av saker han hittat under dagen. Det hade gått sååå bra. Jag blir så otroligt lycklig av detta. Våran son är så lättsam och kan baske mig umgås med allt och alla. Inge gnäll inge konstigheter. Bara är den han är. Älskar honom så jag spricker snart:)
Om jag skryter!? Joooo, lite kanske;)
En glad och trött kille som varit med om mycket dessa dagarna. Åkte på förkylning...igen.. Trodde igår att han fått vattkoppar, men det var nog falskt alarm. Hostar därimot mycket, men får nu hostmedicin.
Somnade i bilen från Pålsboda, fick sova i vagnen en stund medans jag och Milla som hängde med upp röjde undan i sovrummet så han kunde fortsätta sova där inne i sin säng.
Klädde av honom och lade över han i spjälsängen. Sov bara vidare och snarkar så gott nu:)
Nu ska vi göra oss klara för första natten i stugan. Nya sängkläder och två mycket trötta föräldrar kommer garanterat sova som stockar i natt.
Vi hörs i morgon på självaste Valborgsmässoafton!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar