Ögonblicken

Ännu ett ögonblick som jag måste printa ner när känslan ännu är färsk. 

Denna natt har jag varit ovanligt pigg. Jag hade svårt att somna igår och när Milton vaknat i natt så har jag öppnat ögonen som om att jag bara legat och vilat. Skumt det där. 

Men iallafall.. Idag vaknade han vid fyrasnåret och åt en sväng först. Sedan brakade det till i blöjan och då gick vi och bytte den. Inne på skötbordet så såg han mig rätt omedelbart och drog till med ett stort leende sedan ville han också berätta att han sovit gott;)

Efter att blöjan var bytt så gick vi tillbaka till sängen och då ville han ivrigt ha mer mat. När han var mätt så lade jag upp han på bröstet. Jag halvlåg i sängen så han fick träna lite nacke. Men så plötsligt får jag det, blicken och åter igen leendet. Han lyfter upp huvudet och tittar storögt in i mina ögon samtidigt som han säger  något på sitt bebisspråk. 

Han håller kvar huvudet en lång stund även fast det lullar runt lite. Tittar på mig och bara ler. Jag blev så lycklig att mina ögon fylldes av glädjetårar. 

Så mycket kärlek det kan finnas ändå. 

Tack för att just jag får chansen att uppleva just denna kärlek.