Faser och en helg i Köpenhamn...

Ikväll drar vi till Köpenhamn! Jag, tessan och Pillan. En riktig tjejhelg utan varken karlar eller barn. Men nog kommer jag få abstinens efter min gofis. Men jag behöver nog detta. Att bara få vara Marika för en stund och Christian vara pappa utan att ha en fru som påpekar det mesta;)

Apropå struman så har jag inte fått någon ny information då min läkare tyvärr var sjuk idag, typiskt. Men hon kommer väl ringa mig till veckan och då får jag väl en tid på Sahlgrenska. Det känns väldigt bra att jag fått svar på varför jag mår som jag gör. Som igår, jag svettades som en galning, var varm som ett element. Men nu vet jag ju varför. Jag vet oxå varför jag emellanåt känner mig energisk (mer än vanligt) och hajpad, typ nervös, fast jag inte är det. Att pga sköldkörteln..

Idag har jag haft min hjälpreda i tvättstugan som vanligt :)

Nu behöver jag inte ta honom i vagnen längre utan har kryper längs korridoren i källaren tillsammans med mig. Jätte bra! 

"Jag kommer mamma"!

Roligt att åka tvättvagn!

Milton tar sockorna så tar jag resten ;)

Vi undrar om han går igenom någon "fas" nu. Några kvällar/nätter har han vaknat en gång och varit jätte ledsen och nästan lite mörkrädd typ. Men han har nu både adventsstjärnor och jordgloben som lyser. Jag sätter mig inne hos honom och stryker honom på ryggen och vaggar sängen så han ska kunna känna sig trygg och lugn. I natt gick det bra. Han var inte ledsen så länge och efter att jag ett tag vaggat honom i sängen (har ju sådana tassar på benen) så trodde jag han somnat. Men icke. Så jag gav honom sin nya stora nalle som han tycker mycket om. Den kramar han och lägger huvudet på :)

Jag lade gosen vid hans sida och sedan smet jag ut i hallen (som jag brukar göra). Efter ett tag insåg han att jag inte var kvar, då gnällde han till några gånger men det var mest för att få uppmärksamhet. Jag gav det kanske 8 minuter, sedan så smög jag in till mig och vi somnade gott båda två och vaknade 8.10 i morse. 

Jag tänker inte ta med honom in till oss utan är säker på att han lika gärna kan sova i sin säng även fast sådant här kan hända. Huvudsaken är att han känner sig trygg och vi går in till honom när han blir ledsen. Sedan så finns det ju gnäll och gnäll. Det hörs när han bara försöker få uppmärksamhet. Så tålamod får en ha vid sådana här tillfällen. Än så länge funkar det, och kan jag föröka hålla honom från våran säng så är det bäst för alla tror jag. Han har ju inte sovit hos oss sedan han var helt nyfödd. Sedan fick han sova i barnvagnen, vaggan i och sedan spjälsängen. Dessutom så skulle han läggas inne hos oss så skulle han bara vispa runt, så det är ingen ide ändå. 

Så hålla ut i denna fas, så kommer han förhoppningsvis fortsätta sova som en ängel hela nätterna;)

Nu ska vi gå o hämta tvätten!